Matlagning

Vid matlagning var klassen delad i två grupper. Sex personer delade på tre kök. Lektionen började alltid med en genomgång vad som skulle hända.

Redskap och ingredienser var framplockade till arbetsplatserna, bildrecept fanns uppsatta på väggen framför och ett foto visade deltagaren vilket kök som gällde. Målet var att varje deltagare fick en individuell uppgift att ansvara för, med eget recept, ingredienser och utrustning. Att allt fanns framplockat gav struktur och det blev lugnt när ingen behövde springa och hämta eller ropa och fråga. Fördelarna att jobba med en egen uppgift är att man får jobba i sin egen takt och med sina egna förutsättningar och risken att någon som är snabbare tar över, minskar.

I så stor utsträckning som möjligt skulle aktiviteten matlagning vara självständig. Trots kommentarer från deltagarna att de inte brukade, att de inte kunde, att någon annan brukade, så motiverades alla deltagare att försöka, oftast med gott resultat.

Valet av maträtt utgick från träffens tema, till exempel gräddades pannkakor till friskvårdsutflykten nästa dag. Andra exempel på både bak och matlagning återfinns under olika teman. Att baka eller laga mat till ett bestämt tillfälle tränar dels att förbereda för något speciellt, dels slipper man problemet att man äter det man har lagat precis innan man går och äter lunch.

Med tanke på alla olika matallergier i gruppen var uppmärkning viktigt. Det är också motiverande att äta och bjuda på det man själv lagat. All matlagning och bakning följdes upp av att man lagade rätten hemma som läxa, ofta med tillägget att man skulle bjuda någon och skicka ett mail till vår hälsopedagog och berätta.

Anpassningar som använts i köket
• Färgade mått
• Rejäla förkläden
• Rejäla grytlappar
• Bildrecept
• Framdragen spis för att ge plats åt fler

I slutet av varje Hälsa mat-lektion ansvarar deltagaren själv för att plocka undan, diska upp och göra rent på sin arbetsyta.