Att röra sig i vardagen

Att röra sig i vardagen

Under kursens två år har vi målmedvetet jobbat för en ökad fysisk aktivitet hos deltagarna. Både under kurstillfällen och mellan våra träffar. Deltagarna har fått prova på olika aktiviteter som snöskor, promenader under motiverande former, stationsgympa, utegym med mera. Detta har följts upp av hemuppgifter där deltagarna ska prova på olika aktiviteter. De ska skriva om sina favoriter. De ska röra sig ett visst antal gånger tills de kommer tillbaka till nästa träff. Och de ska dokumentera detta i protokoll och med foton. Detta arbete resulterade efter tre terminer i framtagandet av träningsdagboken. Att röra sig för att få bättre hälsa är för många personer med måttlig utvecklingsstörning ett alltför långsiktigt mål. Att röra sig för att fylla i träningsdagboken och få uppmärksamhet för gjord läxa är ett betydligt enklare kortsiktigt mål.

I träningsdagboken klistrar deltagaren in en bild på aktiviteten. Med träningsdagboken följer det med ett bas-kit av pictogrambilder 2x2 cm på vanliga aktiviteter. Det går att beställa fler eller andra bilder när man köper träningsdagboken. Det går också bra att skriva eller rita i rutan. Personen talar också om hur det kändes, om man blev varm eller trött samt om det var skönt. På den högra sidan kan deltagaren tala om vad man tyckte om träningen denna vecka genom att skriva eller rita.

Träningsdagboken blir en morot att hålla i med sin träning, att vara fysiskt aktiv. Den blir också ett underlag att minnas och diskutera kring, till exempel "Vad gjorde att jag kände mig trött här, nu känns det annorlunda" osv. Deltagarna har haft sin ifyllda träningsdagbok med sig på träffarna och fått feedback av kursens hälsopedagog.

Det har varit olika hur mycket deltagaren fyllt i sin träningsdagbok. Säkert har deltagarna rört sig olika mycket men en annan viktig faktor är vilket stöd och uppmuntran man fått på hemmaplan. Det spelar stor roll om deltagaren har fått stöd att skapa rutiner att alltid fylla i sin träningsdagbok och om deltagarens nära omgivning har visat intresse för och gett positiv feedback. En deltagare ska inte behöva komma till skolan och bli skamsen när det är dags att redovisa läxan Hälsa Rörelse och det inte är något ifyllt.

Träningsdagboken kan vara ett redskap att motverka ohälsa till exempel övervikt, ge ökad eller bibehålla rörlighet mm. Här kan vi inte nog understryka omgivningens avgörande roll att ge stöd till en hälsosammare vardag. En träningsdagbok skulle också kunna digitaliseras men så långt kom vi inte i vårt projekt.